Ur tidningen Vi, nummer 2 2011
I det andra numret av tidningen Vi i år (2011) lyckas de klanta till det ordentligt. Idéen är bra då de vill förklara vad snö är och hur det bildas. Tyvärr är deras kunskaper i kemi skrämmande dåliga på Vi:s redaktion. Enligt hemsidan jobbar 14 personer på tidningen, och alla tycks ha missat kemilektionerna. Det finns tre fel på bilden som visas ovan, som är en del av ett helt uppslag som handlar om vatten och snö.
1. I bilden visas vatten som en rak molekyl där vinkeln H - O - H är 180 grader. Denna vinkel är i själva verket 104.5 grader. Varför kan man t.ex. läsa på svenska Wikipedia.
2. I bilden under ser man sex vattenmolekyler som binder till varandra och bildar en 6-ring. Förutom att alla vattenmolekyler är felritade är resten också fel. I bilden ser det ut som om syreatomerna binder till varandra. Det gör de inte! Istället binder syreatomerna till varandra via en väteatom. Alltså så här: O - H ....... H - O - H..... osv. Den streckade bindningen är en så kallad vätebindning. Vinkeln O - H ....O är däremot omkring 180 grader. Se t.ex. på engelska Wikipedia. Det är tack vare vätebindningen som det finns liv på jorden. Om inte vätebindningen fanns skulle vatten koka vid cirka -80 grader C och det skulle inte finnas något flytande vatten vid de temperaturer vi har på jorden.
3. I bilden står det också att det krävs sand eller stoftpartiklar för att is ska bildas. Det gör det inte men det underlättar. Om tillräckligt många vattenmolekyler binder till varandra kommer de att växa vidare och bilda en iskristall som är stabil.
Om kondensationskärnor tillsätts kan man få is eller vattendroppar i molnen att bildas lättare och kan därmed framkalla regn eller snö. Detta jobbade kineserna hårt med inför Peking-OS för att kunna garantera fint väder under spelen. De forskade mycket på detta inför OS men jag vet inte om det kom till nytta.
Man kan göra ett experiment själv. Koka lite vatten och häll det i ett glas som du ställer in i frysen vid -20 grader. Ställ samtidigt in ett glas med okokat vatten. Efter ett dygn har bara vattnet i ett av glasen frusit till is medan det andra fortfarande är flytande. Om man knackar på glaset med vatten med något hårt kan man få vattnet att frysa till på ett ögonblick. Orsaken är att det kokade vattnet är fritt från lösta gaser och därmed saknas det kristallisationskärnor men en störning som t.ex. en vibration kan starta kristallisationen som då sker väldigt snabbt. OBS du måste använda glas med släta och fina ytor.
Då det är kemins år i år förlåter jag er, men gör aldrig om det. / Gorans.se |